Karies - Hål i tänderna

innebandyboll

I munnen finns alltid massor av bakterier. De flesta fyller en viktig funktion, men vissa kan ställa till skada.

När munbakterierna matas med kolhydrater börjar de att producera syra. Syran börjar fräta på emaljen och till slut kanske ett hål bildas.

karies5
Ett mindre hål

En vanlig orsak till en hög kariesrisk är småätande. Varje gång du äter eller dricker någonting som innehåller socker eller andra kolhydrater startar syraattacken. Får inte munnen vila några timmar mellan målen är risken för hål större.

Det naturliga försvaret mot detta syraangrepp är emaljen och den rengörande saliven. Anledningen till att du ändå kan få hål är alltså att munnens försvar inte orkar stå emot syraangreppet.

Syraangreppet

I ungefär en halvtimme efter att du ätit pågår ett syraangrepp i din mun. Vanligtvis kan saliven reparera skadan på emaljen efter syraangreppet. Utsätts tänderna ofta för syraangrepp så ökar risken för karies. Rengör du tänderna dagligen med fluortandkräm fungerar reparationsarbetet vanligtvis bra.

Ett hål bildas

karies6
Ett stort hål

Det är svårt för syran att lösa upp den hårda emaljen, men när ett hål väl bildats går det fortare. Syran fräter sig sedan in i det mjukare dentinet. Om hålet inte behandlas kan bakterierna tränga längre in i tanden så att den innersta delen, pulpan, blir inflammerad. Inflammationen kan i vissa fall fortsätta ut i käkbenet och ge skador även där.

Karies syns inte alltid

En tidig kariesskada kan ibland synas som en vit fläck eller rand på tanden. Om skadan sitter på de ytor som inte syns utåt kan tandläkaren ta röntgen till hjälp.

Tidig karies känns oftast inte, men när hålet blir djupare kan du ibland känna isningar i tanden. Tanden kan också kännas öm när du tuggar. Får du tandvärk kan det vara ett tecken på att skadan redan är skedd.

Utsatta delar

karies7
Mindre hål mellan tänderna.

Mellan tänderna, där det är svårt att rengöra ordentligt, och i tuggytor med djupa fåror är risken för att få hål större. Här samlas nämligen bakterierna lättare. Tänderna som sitter längre bak i munnen drabbas också oftare än framtänderna.

Risk för karies?

Tandläkaren kan bedöma din kariesrisk och berättar för dig om den är hög eller om den har förändrats. Förutom dåliga matvanor kan en orsak till förhöjd kariesrisk vara muntorrhet. Eftersom saliven skyddar munnen och bekämpar bakterier kan kariesrisken öka drastiskt

om mängden saliv minskar. Med åldern får vi sämre och mindre mängd saliv.

Vissa mediciner och sjukdomar kan också göra att salivproduktionen minskar.

karies8
Stort hål mellan tänderna.

Risken för karies är alltid lite större i skarven mellan fyllning och tand. Varje gång en lagning behöver göras om försvinner mer av den egna tanden. En god munhygien och bra kost minskar dock risken avsevärt.

Vissa sorters tandbakterier är extra skadliga. Om man har en stor mängd skadliga bakterier i munnen har man också en ökad risk för att få kariesproblem. Det kan tandvårdspersonalen undersöka. Med ett salivprov kan mängden skadliga bakterier ofta mätas. Om man har en förhöjd kariesrisk får man särskilda råd om hur man ska sköta tänderna för att slippa få hål.

Unga tänder och äldre

När tänderna är unga är emaljen mjukare. Med tiden lagras ämnen i emaljen som gör den hårdare. Det vanligaste är därför att få hål före tjugoårsåldern, innan tänderna blivit riktigt hårda. Med stigande ålder minskar dock salivproduktionen, vilket kan leda till ökad kariesrisk.

Hål varje gång?

Om du har hål varje gång du besöker tandläkaren kanske du lider av en kariessjukdom. Tandläkaren försöker då ta reda på orsakerna till detta. Ibland görs till exempel en undersökning av bakteriebeläggningarna eller en kontroll av hur salivflödet fungerar. En så kallad kostanamnes, det vill säga en beskrivning av vad och hur ofta man äter, kan också vara del av undersökningen.

Saliven – ditt naturliga skydd

Din saliv sköljer rent tänderna och bidrar till att skydda dem mot karies. Kalcium, fosfat och bikarbonat är viktiga ämnen i saliven. De båda första hjälper till att reparera tidigare kariesskador. Bikarbonatet bidrar till att minska syrahalten i bakterie-beläggningen på tänderna.

I saliven finns också så kallade antimikrobiella ämnen som hjälper till att försvara mot munhålans bakterier. Ju mer saliv desto bättre. Du kan öka saliv-produktionen till exempel genom att tugga sockerfria tuggummin som innehåller xylitol. Om du ofta känner dig torr i munnen och misstänker att dina salivkörtlar inte producerar tillräckligt mycket saliv, ta kontakt med din tandläkare.

Källa: Praktikertjänst Tandvård | Foto: Stockxpert